tisdag 23 december 2008

God Jul & Gott Nytt År!

Jag önskar alla mina läsare God Jul & Gott Nytt År!
Ha en jättebra jul och ett likaledes gott nyår!
Må ert nästa år bli ännu bättre än det förra!

Kramar från mig!

måndag 15 december 2008

Förra veckan - sammanfattning i ett inlägg

Förra veckan var inte bra alls skrivarmässigt. Med ett stort undantag i och för sig. Tänker man Tusenskönan var det ingen bra vecka, dock. Det blev några rader skrivna i onsdags i väntan på ett tåg. Annars ingenting. Jag har ännu inte renskrivit de få rader som jag skrev.

Men på ett annat sätt var förra veckan jättebra. I torsdags fick jag världens idé till en barnbok, skrev den i tanken först, då jag inte var hemma eller hade tillgång till papper eller penna. Och på kvällen när jag kom hem, skrev jag rent idén. Gjorde en grovskiss av hela första utkastet på barnboken, vars målgrupp måste vara fem-åttaåringar, kanske. Så nu har jag ett grovmanus, och har börjat fila på formuleringarna. Varje ord betyder mer i en barnbok än i en roman, i alla fall såtillvida att de väger tyngre. Helst ska det vara rytm och takt i språket. Lättläst och lättfattligt. Och lämna mycket utrymme åt bilderna och bildtolkningarna.

Vad mer så tänker jag på bilderna. Jag har suddiga bilder i huvudet redan, vissa mer klara, andra mindre. Redan när jag skrev första grovskissen hade jag vissa bilduppslag klara i huvudet. Nu ska jag bara få ned dem på papper också. Och bestämma om jag ska måla illustrationerna i akryl eller i akvarell, om jag ska måla på pannå eller nöja mig med akvarellpapper.

Illustrationerna ska ge halva historien. Jag har tänkt mer bild & text som en gemensam enhet, än jag gjort tidigare. Bilderna och texten har fötts samtidigt. Jag har medvetet skurit ner i texten för att ge plats åt bilderna att berätta (åtminstone halva) historien.

Jag tror mer på den här idén än på min tidigare idé som består av hittills tre barnböcker. De är inte lika originella som den här idén. Dessutom är jag ivrig att börja måla på illustrationerna. De ska vara lite skissiga, kanske lite som Quentin Blakes tecknarstil... Men mest tänker jag mig att de ska vara roliga. Och jag vill ha kul när jag tecknar/målar dem också. Ett projekt för julledigheten, kanske?

söndag 14 december 2008

Dagens tips! - How to Write a Novel in 100 Days or Less

Ett tips till alla er därute som vill skriva en roman, men inte kommer till skott, eller vill bli klara i snabbare takt än vad ni gnetar på i just nu, eller bara känner att ni vill ha råd eller tips eller uppmuntran - ett länktips: "How to Write a Novel in 100 Days or Less"

fredag 5 december 2008

Snöiga värld, vintriga stämning, mysiga mörker

Så mycket att göra, så lite tid... Det har sagts för, av andra. Antar att det är något alla upptäcker. Förr eller senare. Hursomhelst har det varit svårt att hitta tid för att skriva idag, men tio minuter hann jag med i alla fall. Det gick inte lika snabbt som det kan göra ibland med runt 60 ord i minuten. Den här gången blev det bara drygt 40, vilket fick mig att sluta på 452 ord. Igår blev det 528 ord. Men allting litet är bättre än ingenting. Och framåt går det i alla fall.

Jag hoppas dock kunna få till några dagar framöver då jag når tvåtusen snarare än ettusen ord, men vi får se. Så länge det är såhär roligt och går såhär smidigt är jag nöjd och glad i alla fall! Dessutom nalkas det ju mot jul, och kugghjulen snurrar gällande julklappar och vem som ska få vad, och vad som ska ges till vem. Snön ligger dessutom utanför mitt hem i drivor, något som får mig att hitta exakt den rätta stämningen som behövs, både för julklappsinköp och julstämning, som för att kunna skriva på Tusenskönan som just nu utspelas i vintertid, i ungefär samma tid på året som det är här just nu. Perfekt, med andra ord!

torsdag 4 december 2008

Medveten förstörelse av musa - how to destroy generative phase

Jag har hittat Plot Whisperer for Writers and Readers, någon som har ett fortsättningsprojekt på NaNoWriMo (National Novel Writing Month) i form av National Plot Writing Month, eller NaPloWriMo, borde det väl bli förkortat. Eftersom jag inte är klar med min bok än, mitt NaNoWriMo-projekt, ska jag fortsätta att skriva... När jag är klar med hela första utkastet tänkte jag vända mig till nämnda sida och hitta tips. Så för min del kanske NaPloWriMo blir i januari snarare än i december. Men det må vara hänt. För mitt projekt kommer definitivt bli längre än 50 000 ord innan det är klart.

Det som Plot Whisperer verkligen poängterar är att man varken ska läsa manuset man skrivit eller visa det för någon annan - varken i första fasen då man skriver första utkastet eller precis efteråt, innan man redigerat allting en första gång. Det låter som ett väldigt vist råd.

På sidan står nämligen:

The first draft of any writing project is considered the generative phase. The muse is often responsible for much of the generative phase. The writer acts as a conduit and allows the inspiration to come through onto the page. The generative phase is all about getting the words on the page.

At the end of the generative phase, a writer is often faced with a manuscript full of holes and missteps, confusion and chaos. This is part of the process in that editing in the generative phase risks stifling the muse, which often results in stagnation.

Särskilt den sista meningen är något som klingar rätt för mig: "This is part of the process in that in the generative phase risks stifling the muse, which often results in stagnation."

För hur många gånger har jag inte stannat upp och fastnat när jag börjar redigera och läsa igenom och kritisera vad jag skrivit.

Plot Whisperer säger att man ska vänta med att läsa igenom det man skrivit. Som jag jobbar just nu, läser jag hela tiden igenom det jag nyss skrivit. Och - dumt nog - sitter jag ofta och läser igenom det skrivna ända från början, om och om igen. Ser alla fel och konstigheter och bara längtar efter att sätta tänderna i dem. Jag förstör medvetet min musa! Det måste bli ett slut på det... För jag har tänkt att jag ska fylla i hål - och sådant tandläkararbete hör till fas 2, inte fas 1, och jag är i fas 1. Det får jag inte glömma bort.

Med andra ord ska jag hoppa iväg till Write or Die och fortsätta skriva - framåt(!) - ständigt framåt, utan att titta tillbaka. Bara ha i huvudet vad jag skrivit tidigare. Annars läser jag sönder boken innan jag kommit någonvart med den.

Tack, Johanna på Romanloppet för tipset om Plot Whisperer-sidan.

onsdag 3 december 2008

Dagsskörd

Det blev 1006 ord skrivna på Tusenskönan idag. Sammanlagt är jag nu uppe i 41 482. I ordmätaren just nu skriver jag "av 50 000", men den summan är bara kvar från NaNoWriMo. Egentligen blir nog boken mycket längre än så, för den har just börjat. Jag har långtifrån 83% skrivna. Men jag kommer framåt varje dag nu! Det känns verkligen bra. Jag har flyt, även nu i de lite svårare partierna. Det är jag verkligen tacksam för!

tisdag 2 december 2008

Nostalgi hjälper, dimma stjälper

Igår blev det 1684 ord skrivna.

Idag blev det 1434.

Jag håller mig på rätt sida om tusenordsstrecket i alla fall.

Idag blev det mer fragmenterat än igår. Jag kan inte riktigt se framför mig vad som händer just nu och därför blir det luddigare skrivet också. Tidigare gick det som en dans. Jag har inga problem att se snöiga kvällar och nätter framför mig (förmodligen för att jag med nostalgi ser tillbaka på tidiga barndomsvintrar i Norrland).

Men partiet jag är i just nu, har jag inga som helst referenser till i min verklighet, därav dimman. Om jag bara lugnar ned mig och andas in ordentligt, skulle jag kunna se även de nya scenariorna framför mig. Jag befinner mig fortfarande i kall vinter, men nu är det scener inomhus, och det gör det svårare… Jag kan inte gå i knarrande snö längre, måste gå på tjocka mattor genom långa korridorer. Jag känner mig lite vilse…

Men jag får ta och vara i bokens nu, bara ligga och skvalpa en stund, så hittar jag snart fram till rätt ställe. Hursomhelst ska jag fortsätta skrivandet imorgon. Det ser jag fram emot!

måndag 1 december 2008

Glad och peppad!

Med tanke på att jag började så sent på NaNo-projektet, först efter drygt en vecka, runt den nionde, gjorde jag riktigt bra ifrån mig, tycker jag. Jag landar på 37 365 ord (eller 37 469 enligt NaNos egen räknare), och det efter bara ett par riktigt produktiva skrivsessioner, mellan vilka jag inte skrev mycket alls. Speciellt inte på helgerna, då jag gjorde annat. Men jag är jätteglad trots att jag inte vann NaNoWriMo i år. Genom att ändå vara med uppnådde jag det syfte jag ville uppnå: att komma igång på (nya) Tusenskönan igen. Jag är uppe i över 37 000 ord. Dr Wickeds Write or Die räddade mig.

Det är helt fantastiskt. Genom att skriva non stop i säg en timme, eller en halvtimme eller tio minuter (efter val på Write or Die-sidan) kom jag verkligen framåt på bokprojektet. Jag kom på nya idéer och såg allting som skedde klart framför mig. Det var och är – känns – som ett pussel. Medan jag skriver ser jag pusselbitarna jag lägger klarare och ser också pusselbitar som kommer senare. Allting faller på plats eftersom, på ett helt annat sätt än jag ursprungligen tänkt i detta projekt, men allting löser sig. På ett sätt som gör att jag tror på mitt projekt, tror på det jag skriver. Vet att det kan komma att bli bra.

Jag kämpar också med att skriva framåt, framåt, framåt. Har inte tillåtit mig att redigera någonting i princip under NaNo-månaden. Först när jag är klar med första utkastet ska jag tillåta mig grovredigering och finputsning. Det är bara att vara hård med den regeln. Utan undantag. Bara framåt, skriva skriva skriva. Nu är det dags igen, nu är det äntligen dags för dagens skrivstund. En timme på Write or Die, kanske?

måndag 17 november 2008

Tips från Dr Wicked

Jag hittade en perfekt kalkylator för alla ”NaNoWriMoare” därute i cyberrymden. Man skriver hur många ord man skrivit hittills, ett klick på en pil och man får veta hur många ord man måste skriva per dag för att vara ikapp när månaden är över.

Sidan har en del annat kul att bjuda på också som jag inte hunnit utforska ännu. Sajttipset kommer från Sama.

Jag har inte direkt varit den allra flitigaste när det gäller årets NaNo, som ni vet, och av olika anledningar. För att komma ifatt måste jag från och med idag skriva 3 407 ord om dagen för att i slutet av november kunna nå 50 000 ord. Hittills idag har jag varit flitig – med mina mått mätt – och kommit upp i 1 194 ord. Några fler blir det innan dagen är slut, men jag tvivlar på att det blir över tretusen…

söndag 9 november 2008

Gammalt blir nytt - galenskap eller genialt?

Det kanske är galenskap. Kanske är det helt befängt. Förmodligen är det så. Men faktum är att det är så jag valt att göra nu. Jag har börjat om.

Det är så med mina projekt. De börjar yviga, med massvis av saker jag vill ha med, massor av saker jag vill berätta. Sedan inser jag mer och mer: det här behövs snävas in. Koncentration, precisering, fokusering, minimalism. Det blir tillräckligt stort ändå. Så jag har börjat om.

Tusenskönan var tidigare en helt annan bok, en annan berättelse. Sedan blev det annorlunda, och jag trodde det var den ”rätta” versionen. Den jag skrivit på på senaste tiden. Nu inser jag dock – jag har inte skalat av tillräckligt. Det gäller att ha en precis och enkel huvudhistoria, en viss tidsram, en viss berättelse att hålla sig till. Förstår ni hur jag menar? Det finns massor av småsaker i en karaktärs liv som man skulle kunna skriva om, lägga till, ha bredvid. Hela romanen skulle kunna bli massor av långsträckor av sådant som i slutänden inte är av relevans eller ett dugg intressant för läsaren. Bara för författaren som vill veta allt om sitt universum. Så jag har börjat om.

Jag har tänkt och grubblat länge på mitt första kapitel (se tidigare inlägg) som innehöll så mycket och bland annat en våldtäkt som jag inte alls hade tänkt ha med och inte alls visste vad jag skulle göra med. Hela första kapitlet, massor som händer, och väldigt mycket att ta tag i och fortsätta på. Plus att jag har en annan huvudhistoria sedan tidigare versioner av boken, plus massa annat. Som gör hela projektet fullständigt ogripbart och väldigt, väldigt svårt att skriva. En alldeles för stor utmaning att bita i, även för en erfaren författare. Så min förhoppning är att en erfaren författare skulle göra vad jag gör nu, vilket är att börja om, men inte helt och hållet förstås. Världen är densamma, karaktärerna är desamma (även om inte alla finns med på samma sätt, de figurerar i bakgrunden istället, i det som är författarens hjärna och anteckningar snarare än den bok läsaren ska få ta till sig).

Så kalla mig idiotiskt dum om ni vill. Jag som tidigare kasserat över tusen (1000!) sidor. Jag kasserar nu återigen, den här gången femtionio (59!) sidor. Men den här gången har jag skissat en enkel rak plot. Två viktiga trådar att följa som går in i varandra och snos om varandra, tätt sammanbundna. Och som utspelas på mycket kortare tid än vad förra versionen gör. Den här gången är målet att skriva, skriva, skriva tills jag är klar med hela första utkastet till romanen. Bevisa för mig själv att jag kan avsluta något så att jag kan få upp självförtroendet och inse att jag faktiskt klarar av att skriva. Sedan hoppas jag få testläsare också som kan hjälpa mig med att inse att det faktiskt är bra också, det jag skriver. Om det nu är det. Eller om det har potential till att bli bra. Det skulle glädja mig mycket, säger jag, i allra högsta ödmjukhet.

Så en tanke jag har nu i allt detta är att låta det här också bli mitt NaNoWriMo-projekt 2008, för det är ju faktiskt helt nytt allting, all prosa jag skriver, och att just prosan är ny är ju kriteriet. Det är ju en ny bok. Även om jag känner världen och karaktärerna och har gjort himla mycket förarbete innan jag kommit hit. Med noll ord och tillbaka på ruta ett och allt det där. Noll ord är inte riktigt rätt dock, för jag är uppe i 2 143 ord just nu. Att låta det bli ett NaNoWriMo-projekt kanske är för grymt dock, eftersom jag då borde ha skrivit drygt 15 000 ord vid det här laget.

Hursomhelst. Jag har börjat om. Och jag känner verkligen starkt för den här versionen. Inga ord om att jag känt samma sak/liknande tidigare. Varje gång når jag närmare sanningen. Låter det flummigt och konstigt? Är det någon annan som har sådant här otroligt tidskrävande sätt att närma sig sin bok? Någon som liksom jag inte vågar avsluta för att det är för skrämmande, för allt som redan är skrivet, är inte det bara skräp och värt att kasta i papperskorgen?

tisdag 4 november 2008

Manligt perspektiv

Jag hittade en intressant artikel riktad till kvinnliga skribenter om att skriva skönlitterärt ur ett manligt perspektiv. Artikeln kan läsas här. Den är speciellt intressant för mig eftersom både Tusenskönan och NaNoWriMo 2008-projektet har manliga huvudpersoner.

Faktum är att jag vanligtvis har pojkar/män som huvudpersoner. Ibland skriver jag om kvinnliga huvudpersoner men det hör till undantagen. Mycket för att jag mest läst böcker med just manligt perspektiv. Givetvis läser jag också böcker med kvinnliga huvudpersoner och har ingenting emot det, men böcker med mer action/äventyr och så vidare tenderar att ha manliga huvudpersoner, åtminstone äldre litteratur – gamla könsroller som hänger kvar. Det har påverkat mig i mitt skönlitterära skrivande.

Jag tycker också att det är roligt att skriva om män/pojkar just därför att jag själv är kvinna. Då kan jag på papperet utforska något som är annorlunda och därför mer spännande. Inta ett perspektiv som jag aldrig kan få ”på riktigt”. Dessutom är det större utmaning, och ju större utmaning, desto roligare!

Artikeln var ganska kort och tunn men den fick mig att vilja läsa mer i ämnet. Om någon har tips att ge så tveka inte!

måndag 3 november 2008

De första skälvande raderna

De första skälvande raderna på mitt NaNoWriMo-bidrag 2008 är skrivna. Som i en mjukstart (efter min långa skrivpaus (om man bortser från skrivandet på BÄ) – eller i alla fall skrivpaus på Tusenskönan) har jag återigen valt att skriva en historia som utspelas i samma universum, i samma stad, som Tusenskönan. Precis som jag gjorde NaNoWriMo 2007. Hittills har jag skrivit 632 ord, och ytterligare några ord blir nog skrivna innan jag kojar för natten. Nu är det dags att sätta fart. Eftersom jag kommer att ta det lite lugnt på helgerna och skriva lite eller inte alls då, gäller det att ligga i under vardagarna. Får se hur det blir med det. I alla fall tänkte jag använda NaNoWriMo som en morot i att komma igång igen. Jag har redan funnit skrivglädjen igen i alla fall!

Efter fem minuter i en oas

Tack, Johanna Wistrand, för ditt tips! Du rådde mig att under fem minuter titta på mitt gamla bokprojekt – Tusenskönan i det här fallet – sätta en timer och inte sitta och bläddra och begrava mig i texterna längre än just fem minuter.

Jag brast ut i gapskratt när de fem minuterna gått, för tiden hade gått så fort, och jag var inte alls beredd – var det redan slut på de fem minuterna? De visade sig vara riktigt roliga; jag hann inte längre än till slutet av första kapitlet. Jag började med att bläddra i pärmen etiketterad ”Fakta & inspiration” men konstaterade snabbt att alla anteckningar var way out of date och helt irrelevanta för bokens nuvarande innehåll och utseende, gammal skåpmat som inget var att titta på. Så jag beslöt mig raskt för att titta i pärmen som är etiketterad efter titeln på boken. Och där fastnade jag som sagt i redan i slutet på första kapitlet… Hann aldrig fram till omkring-fakta-delen.

Vad som mer eller mindre genast slog mig var tonen i texten och hur uppenbart det blev för mig att Maximilian är väldigt mån om att vara sofistikerad – det finns något sofistikerat över honom, också ett slags högmod men av det charmerande slaget, och förstås det där omständliga och ordrika sättet att uttrycka sig på. Jag inser hur mycket jag tycker om det där projektet, kanske för mycket? Det är i alla fall en darling, helt klart. Givetvis ska man tycka om det man skriver, annars är det ju ingen mening att skriva det och annars blir det inte ”sant”, det man berättar. Det måste ju kännas äkta. Och det gör det.

För länge sedan började jag i helt fel ände med droger och alla möjliga slags komplikationer och utvecklingar och ämnen i boken, men mer och mer stramade jag åt innehållet och insåg att jag inte kunde berätta ”allt” och vara så yvig i mitt berättande. Strikt hållen, som man för en häst i tyglarna när man rider, så måste man hålla i texten, i berättelsen, i alla berättelsetrådar. För min del börjar jag med att vilja berätta allting, massor, och mer och mer inser jag att jag måste skala av och förenkla, precisera och verkligen fokusera på det som är Viktigt.

Så nu när jag sitter med ännu ett nytt projekt, med mitt NaNoWriMo-projekt 2008, inser jag att jag måste precisera vad jag vill berätta och verkligen begränsa mig i tid och rum. Begränsning är nog nyckelordet i kråksången om hur man skriver. I alla fall för mig. Krax.

I andra änden av Sahara

Det var så länge sedan jag skrev på Tusenskönan att jag ser på den och på allt som rör Maximilian med nostalgi. Tanken på att återigen ta upp projektet fyller mig med rädsla. Jag vet inte varför. Vad är jag rädd för? Jag tror att jag kanske är rädd för att lyckas, rädd för att faktiskt avsluta något som jag påbörjat och se på det som ett färdigt resultat som jag måste lägga bakom mig.

Jag minns att när det gick så bra att skriva, för något år sedan nu, var jag samtidigt rädd för att något skulle hända med manuskriptet – kopiorna av det – eller att jag plötsligt skulle glömma bort allting runtomkring boken som jag hade i huvudet mestadels och inte på papper – eller att något skulle hända med mig innan jag skrivit klart det pågående projektet.

Underligt är det, att det kan fylla en med en obestämd rädsla när saker och ting går bra. Lite samma känsla som ”det här är för bra för att vara sant” eller ”det kanske inte är på riktigt som detta händer” eller ”så här bra kan det inte vara länge, det tar säkert slut när som helst”, och det gäller i det här fallet skrivandet, men man tänker väl ofta så om andra bra saker som händer också, väl, som om lyckan alltid har olyckan med sig, precis i nacken på en och när som helst kan puffa och buffa på ditt hus och blåsa omkull det, sådär som Stora Stygga Vargen gör.

Det är inte så att jag är pessimist; jag är en optimist som försöker se realistiskt på saker och vara ”beredd” ifall något skulle hända. Men det här med Tusenskönan… Det är som en stor mur som är väldigt svårforcerad, svår att klättra över, svår att överbrygga. Över huvud taget är det ett väldigt motstånd mot att skriva just nu. Samtidigt längtar jag efter det något oerhört. Det kanske är dags att sätta lite press på mig – lite!? – och vara med i NaNoWriMo, om inte annat bara för att komma igång, få en sporre att färdigställa, att skriva över huvud taget. Att komma tillbaka till rutin och vana som ligger så långt bort just nu att det kan ligga i andra änden av en vidsmil öken.

tisdag 28 oktober 2008

Venedigresan

Jag har uppdaterat min LiveJournal - bloggen där - med inlägg om Venedig. Läs och kommentera här. Fler inlägg om venedigresan kommer, kolla in min LiveJournal för fler inlägg. Det kanske dyker upp något inlägg om resan även här, så håll dig uppdaterad!

NaNoWriMo eller inte...!?!?

Jag velar fram och tillbaka. Ska jag vara med på NaNoWriMo i år eller inte? Det finns för- och nackdelar med både och. Jag har pågående projekt så att börja på ännu en roman verkar mer än lovligt dumt med tanke på hur arbetsamt det redan nu är att prioritera mellan de olika skrivprojekten. Redan nu är jag mer eller mindre förlamad i mitt skrivande. Jag jobbar bara på nuförtiden, ytterst långsamt, dessutom.

Just nu renskriver jag (idag och igår), och det när jag tänkte skriva allting för hand först (vilket jag också redogjort för i tidigare inlägg här på bloggen) men med goda anledningar – för att det blivit fel i det handskrivna och jag måste skriva om det för att få reda på saker och ting, städa i det kaos som blev efter bara några sidor, då jag kom på hur handlingen skulle utveckla sig efter att jag börjat på ett annat slags handling… Började alltså åt ett håll och fortsatte på ett annat. För att få ihop det måste jag börja i rätt riktning, och sedan återvända till fortsättningen som jag skrivit. Vanligt redigeringsarbete med andra ord, snabbt sådant, för att sedan kunna fortsätta som jag tänkt mig, och i anteckningsboken och för hand.

Men jag vet fortfarande inte om jag ska vara med i NaNoWriMo eller inte… Utmaningar klistrar sig fast, och jag har svårt att inte anta en utmaning, särskilt av sådant här slag – när det gäller skrivande! Dessutom skulle det kunna trigga igång mig skrivarmässigt och fantasimässigt… Frågan är hur snävt jag ska ta mig an regeln att det måste vara något helt nytt. Om det är en av många berättelser som bildar BÄ – fast en berättelse som är fristående – skulle det vara enligt reglerna att skriva på en sådan under NaNoWriMo?

Någon som vet?

fredag 17 oktober 2008

Venedig, Venedig, Venedig!

Nu är det äntligen dags! Min pojkvän och jag reser till Venedig idag, och kommer hem igen på tisdag. Jag (Vi) har aldrig varit där förut, eller i Italien över huvud taget, så jag ser verkligen fram emot det! Kanske får jag som bonus inspiration till att skriva…

Om inte annat kan jag med ny energi och nya krafter ta itu med vardagen och skrivandet när jag kommer tillbaka hem.

Jag har massor av idéer till noveller, och gamla romanprojekt pockar på, samtidigt som jag funderar fram och tillbaka på om jag ska satsa på NaNoWriMo i år eller inte. Det visar sig. Nu ska jag iväg till Venedig!

onsdag 15 oktober 2008

Bortskänkes

Stadsbiblioteket har haft utförsäljning av gallrade böcker sedan Kulturnatten, och nu är försäljningen på sluttampen. Först kostade varje bok fem eller tio kronor, sedan kunde man få fem böcker för tio kronor. Nu skänks resterande böcker bort. Det är bara att plocka åt sig. Jag kunde förstås inte låta bli så det blev en hög av barn- och vuxenböcker…

Adams, Richard: Byråkatterna
Atwater-Rhodes, Amelia: I nattens djungler
Brattström, Inger: Ambika – en levande gudinna?
Edelfeldt, Inger: Missne och Robin
Palm, Anna-Karin: Målarens döttrar
Pérol, Huguetté: I fågelkvinnornas land
Sjöberg, Birger: Kvartetten som sprängdes
Turkington, Nola & Niki, Daly: Regndansen

måndag 6 oktober 2008

Utmaning

Jag har blivit utmanad av Ponnymamman. Här är frågorna och mina svar.

1. Vilken mat äter du ofta?

Olika slags kycklingrätter blir det ofta, med ris, pasta, bulgur eller couscous till. Laxfilé är också en återkommande favorit, särskilt då ett recept som kallas "japansk lax" (säg till om ni vill ha receptet!).

2. När du är på kalas, är du den person som sitter eller hjälper du till att duka av?

Det beror på vad slags kalas och hos vem, får jag hjälper jag till, men om jag får svaret att det inte behövs sitter jag kvar. Om det inte är ett kalas av knytistypen där alla hjälper till med något. Senast jag var på kalas var i lördags (vi firade en av mina bröder), och då hjälpte jag till att plocka undan. Med andra ord hjälper jag per automatik till att duka av när det är kalas inom familjen/släkten.

3. Var sitter du helst när du bloggar?

Jag sitter vid min stationära dator hemmavid (belägen i ett hörn av vardagsrummet).

4. Köper du ofta Triss?

Nej, jag har aldrig köpt trisslotter.

5. Vilket land eller stad har varit din bästa semester?

Det måste ha varit nu i somras i Sverige med min pojkvän, i Dalarna, runt Siljan, på Höga Kusten. Och förhoppningsvis blir även Venedig nu i oktober en favorit. Annars är favoritländerna att semestra i Frankrike och Sverige. Sverige är underskattat (speciellt av svenskar) och Frankrike har många underbara ställen, som till exempel Leucate som jag besökte hösten 2007. Det är en helt underbar liten stad invid Medelhavet i södra Frankrike, här beskriven på Wikipedia med charmiga bilder.

6. Vilken TV-kanal tittar du mest på?

Jag tittar sällan på teve. Vad jag följer nu är ovanligt mycket. Jag följer Heroes och Oskyldigt dömd på TV4, Hell's Kitchen på TV3, och Stargate Atlantis på TV6. Just nu tittar jag alltså mest på TV4, men annars måste det vara TV6 eftersom TV6:s Sci-Fi-fredagar är på tre timmar som mest med sf-serier av olika slag som jag följer - men just nu går där alltså bara SA som jag följer. Med andra ord är det TV4 och TV6 som slåss om att få mest uppmärksamhet.

Reglerna: Svara på alla frågor. Välj ut 4 personer som du vill ska svara och utmana dem i deras bloggar, be dem läsa din. Låt personen som utmanade dig veta när du svarat på utmaningen.

Min egen kommentar:
Jag utmanar: Angelica, Sigrinn, Boknörden och Harriet.
Men eftersom jag är för den fria viljan, får var och en göra som hon vill, anta utmaningen eller låt bli. Det är upp till var och en att bestämma själv!

måndag 29 september 2008

Bokenkät

1. Vilken bok läste du senast?

Jag läste Samit Basu: Simoqins profetior. Jag har skrivit mer om boken i det här inlägget.

2. Vilken bok ska du börja på härnäst?

Jag håller på att läsa Paradisets barn av Marianne Fredriksson. Det är en samlingsvolym som består av tre böcker, varav jag håller på att läsa i den första, Evas bok. De andra två heter Kains bok respektive Noreas saga. När jag har läst klart nämnda samlingsvolym ska jag läsa: Trevanian: Shibumi, Arthur Golden: En geishas memoarer, Håkan Nesser: Flugan och evigheten, Banana Yoshimoto: Asleep. Samtliga böcker är lånade av familj och vänner.

3. Är det övervägande manliga eller kvinnliga författare i din bokhylla?

Det vet jag inte. Jag vill tro att det är ungefär hälften av varje, men jag är som sagt inte säker.

4. När du läser en bok, räknar du ner hur många sidor som är kvar, eller tänker “nu har jag kommit en fjärdedel”, “en tredjedel”, “hurra! hälften!” osv.?

När jag var yngre och helt inne i en bok ville jag bara att den skulle fortsätta och fortsätta, jag sträckläste den med innehållet framför ögonen, inte kvantiteten. Apropå kvantitet har jag inte något emot om en bok är riktigt tjock - är bara mer att njuta av och ger mig längre tid att befinna mig i bokens universum.

Just nu är det så att jag håller koll på hur mycket jag har kvar av boken. Jag slår ihop den med bokmärke i och ser att jag har hälften eller en fjärdedel eller vad det nu är kvar, eller snarare, jag ser hur mycket jag har läst, konstaterar "nu har jag läst hälften" eller hur mycket det nu är. Jag har haft de flesta ovannämnda böcker (nämnda i fråga 2) jag lånat av familj/vänner så länge att jag börjar få dåligt samvete och då vill jag verkligen läsa ut dem snabbt för att kunna lämna tillbaka dem. Knasigt nog är det så att om jag lånar en bok från familj/vän och det går "för lång tid" innan jag tar mig för att läsa boken blir motståndet nästan oöverstigligt och boken blir liggande...

Så just nu måttar jag som sagt hela tiden ett ungefärligt "så mycket är kvar/är läst". Men annars vill jag tro att jag mestadels inte bryr mig om det. Huvudsaken är att jag njuter av läsupplevelsen och är inne i boken medan jag läser.


5. Hur väljer du vilka böcker du vill läsa? Ex omslag, tips från vänner, recensioner, topplistor, bloggar osv.?

Jag har mina favoritförfattare, ett gäng författare med mycket olika slags böcker och författarskap som jag ständigt återkommer till och alltid håller utkik efter nya böcker av. Annars läser jag gärna böcker som vänner rekommenderar och/eller lånar ut till mig. Ibland blir jag sugen på att läsa något när jag läser en recension i någon tidning/tidskrift eller dylikt, eller någon recension eller något tips i en blogg. Jag prenumererar på nyhetsbrev från Adlibris och SF-bokhandeln och får därigenom också tips.

6. När blir en bok för lång?

Aldrig. Det finns inga "för långa" böcker. Däremot finns det bokserier som är för långa eller tar för lång tid på sig. Ett exempel: under högstadietiden (1992-1995) började jag läsa mycket fantasy, t.ex. David Eddings böcker som såldes på bokrean. Jag började i samma veva läsa Robert Jordans "Wheel of Time"-serie. Översättningen tog sin tid och på svenska delades var och en av de tjocka volymerna upp i två. Således tog det alldeles för lång tid innan böckerna kom ut i handeln (och på biblioteket) - jag blev otålig och köpte och läste dem på engelska istället för att kunna hålla läsandet av serien igång. Ändå kom jag ikapp och när det blev ett års väntan på nästa bok i serien, och det dröjde och dröjde, gav jag upp och slutade läsa bokserien (som dessutom är alldeles för lång och kunde ha kapats av många gånger om). Sammanlagt tolv böcker på engelska blir 24 på svenska, och det var alldeles för många karaktärer att hålla reda på. När jag gjort paus i läsandet av bokserien, skulle det krävas att jag började om helt och hållet på serien för att komma in i allting igen och åter hålla reda på tjogtals karaktärer och där går gränsen. Det finns så mycket annat som är bättre som väntar på att läsas...

7. Läser du lika gärna på engelska (om det är originalspråket) som på svenska?

Ja, det gör jag. Faktum är att om originalspråket är engelska läser jag hellre på engelska än på svenska, bara jag kan få tag på boken ifråga. Jag skulle vilja kunna läsa böcker på originalspråket oavsett vilket språk det var. Men jag kan bara engelska tillräckligt bra. När det gäller franska (som jag ändå läst i skolan i fem år) läser jag gärna barnböcker på det språket, men vuxenböcker ligger tyvärr över gränsen för min förmåga (i alla fall tror jag det). Jag hade en period i gymnasiet när jag lånade och läste barn- och ungdomsböcker på franska bara för kul skull. Den bok jag minns bäst är dock en som jag redovisade på fransklektionen: Le Petit Prince av Antoine de Saint-Exupéry. Något jag verkligen skulle vilja kunna är att läsa japanska böcker på japanska. Min nybörjarjapanska räcker inte till att läsa annat än de allra, allra lättaste barnböckerna.

8. Vilken bok kände du senast att du var tvungen att försöka övertala ALLA dina vänner att läsa?

Det har inte så mycket varit enskilda böcker som enskilda författare och författarskap. Jag tror mycket på den fria viljan och vill inte tvinga någon, allra minst mina vänner, till att läsa något de inte vill själva. Så jag har sällan viftat med någon bok under näsan på någon och sagt "läs den här". Jag tycker dock om att ge bort böcker i julklapp och till födelsedagar, men då ger jag bort någon bok som jag tror passar personen ifråga, och bedömer boken på något slags objektivt sätt utifrån vem jag ska ge boken ifråga till. Det behöver inte alls vara något som jag själv vill läsa.
Jag har däremot talat varmt om Diana Wynne Jones och hennes böcker var gång J.K. Rowlings Harry Potter varit på tapeten - med motivering att DWJ har mer djup och intressantare intriger/karaktärer osv. än J.K.R och HP. Dessutom har jag gärna tipsat om favoritförfattare på olika forum på nätet, bl.a. på Bokkanalen. Läs min "fem i topp"-lista från 2002 här. Det är alla författare som jag tycker om än i dag och vars författarskap jag fortfarande följer.

9. Kan du lämna en bok som du tycker är tråkig? I så fall, när ger du upp?

Det är sällan jag tycker att någon bok är tråkig, och jag har svårt att ge upp, även om jag inte så särdeles förtjust i en viss bok som jag läser. Ett annat fenomen som är lite lustigt är när jag plötsligt - jag vet inte varför - gör en paus i en bok jag håller på att läsa, den kan vara aldrig så intressant och jag kan tycka jättemycket om den. Ändå blir den liggande, och rätt vad det är har det gått veckor, månader eller år och jag har fortfarande inte avslutat den boken. Då är det bara att börja om och läsa i den. Fast samma sak kan - i enstaka fall - hända igen. Vissa böcker är tröga att läsa igenom, men jag tycker ändå innerligt mycket om dem. Underligt är vad det är!

10. Vilken genre är överrepresenterad i din bokhylla, och vilken finns inte alls?


Fantasy är den genre jag har flest böcker i, men jag har också många "vanliga romaner". Om manga skulle vara en genre skulle den också vara överrepresenterad - som det är nu finns det ju massvis av genrer även inom manga, samma och precis på samma vis som det finns genrer i skönlitteraturen. Jag tror att jag har någon bok inom de flesta genrer, även deckare som jag annars inte läser mycket av.

Enkäten svarar jag (sent omsider) på efter önskemål från Sigrinn på hennes blogg där hon också svarat på den. Sigrinn i sin tur har hittat bokenkäten på Mats Strandbergs blogg. Vem som helst som läser detta mitt inlägg får hemskt gärna svara på frågorna i sin egen blogg - hojta till och berätta gärna om ni gör det! Och tipsa gärna Mats Strandberg om att ni svarat på hans frågor.

Makulerad och såld av biblioteket

Vid lunchtid var jag till stadsbiblioteket och tittade igenom den stora samling av makulerade böcker som gick till försäljning. Jag hittade rätt många böcker av intresse, och till sist blev det fem böcker à 10 kronor styck som jag köpte. Här följer en kortfattad lista:

Leonard R. Palmer: Knossos och Mykene - Vad lertavlorna berättar
Lafcadio Hearn: Folk, gudar och gastar i det forna Japan
Vladimir Oravsky & Kurt Peter Larsen: Ääähr!!!
Yukio Mishima: Vårsnö
Åke Ohlmarks: Fornnordisk lyrik

Som ni ser är det mycket om mytologi (även fornnordisk lyrik har ju mycket av mytologi i sig) - synnerligen intressant och fantasieggande, tycker jag. Jag tycker att det är roligt att skriva annorlunda slags fantastik, där mytologi och historia vävs samman och blir till något personligt för just mig, någonting annorlunda; samtidigt som det är gammalt och välkänt blir det till något nytt...

"Ääähr!!!" är en prisbelönt pjäs. "Vårsnö" är en japansk roman. Jag ser fram emot att läsa de båda - när jag läst ut de böcker som ligger före i min "att läsa"-hög.

fredag 26 september 2008

Blogger Buster: A Search Widget for your blog

Nu har jag tagit bort etiketten andra kapitlet, och ni som vill läsa mer om just detta kapitel får istället utnyttja min sökfunktion. Stort tack till Sama som tipsade mig om den här funktionen! Ni andra som också vill ha en sökfunktion på er sida, gå hit och följ instruktionerna.

Etiketter

Jag har rensat och organiserat bland mina etiketter - se Etiketter-listan här till höger. Jag tog bort luddiga etiketter som kreativitet och inspiration som jag skulle kunna sätta på de flesta blogginläggen. Istället har jag försökt kategorisera klumpvis i sådana slags etiketter som måla/teckna/illustrera och bakning/matlagning.

Jag välkomnar alla slags kommentarer kring etiketterna. Det är svårt att göra bra etiketter! Särskilt med tanke på att jag var novis i bloggvärlden när jag först började med bloggen, och använde mig av många onödiga och underliga etiketter. Nu tycker jag mig ha rensat ut någorlunda i alla fall.

Jag dras dock fortfarande med etiketten andra kapitlet för att jag en gång i tiden skrev i blogginläggen ifråga om just den etiketten... Men bara jag ordnar en sökfunktion för besökare av bloggen (hur gör man en sådan?) så ska jag ta bort den där etiketten som enligt min mening bara tar onödig plats...

Vad ska jag förresten ge det här inlägget för etikett? I brist på bättre kategoriserar jag det som kreativt pyssel.

EDIT (2016-02-12): etiketten kreativt pyssel borttagen. Istället får det här inlägget etiketten "bloggen", eftersom det nu praktiskt handlar om min blogg.

torsdag 25 september 2008

Vad skulle hända om...

Jag fick just ett brev med posten.

Skådebanan Västmanland utlyser en ny novelltävling för elfte året i rad tillsammans med LO-distriktet. ABF och Västerås folkhögskola är också med i projektet.

Årets tema är "Vad skulle hända om...".

Sista inlämningsdag är den 11 januari 2009.

Mer om tävlingen står att finna här.

Kross

Många gånger, inte sällan, är bilder - teckningar eller målningar eller fotografier - källa till inspiration vid skrivande. De inspirerar inte bara till noveller, dikter eller romaner, utan även till att ta egna foton och utveckla sin egen, högst personliga del av det som kallas fotokonst. Inte för att jag är något mer än en amatör som tycker det är kul att fota...

Fotografering går ju också hand i hand med målande/tecknande. Vid surfande häromdagen hamnade jag av slump på Kross' sidor. En blogg: krosstalk. En fotosida: Kross project. Ännu en fotosida: Kross Collection. Och något slags samlingssida, ett bildarkiv: Roineimages. I mångt och mycket är det samma foton på sidorna, och de överlappar varandra, men de är ändå värda att surfa runt på!

Neil Gaiman: The Graveyard Book




Den här boken, skriven av Neil Gaiman, vill jag läsa... Den kommer ut i handeln - i USA - nu sista september. Bilden nedan visar omslaget till barnversionen, illustrerad av en av mina favoritillustratörer, Chris Riddell. Vuxenupplagan är illustrerad av Dave McKean. Det finns även en limited signed slipcase edition, som också är illusterad av Dave McKean men ännu snyggare än den förra. Jag tycker dock bäst om barnomslaget.

onsdag 24 september 2008

Samit Basu: Simoqins profetior

Jag har just läst ut Simoqins profetior av Samit Basu, i en svensk översättning. Låt mig först bara säga några ord om översättningen: den var bra, innehållsmässigt, men o, så slarvigt gjord! Jag vet inte hur många gånger jag hittade slarvfel – bokstäver som bytt plats, ”lugnt” stavat ”lungt” och dylika idiotier som lätt kunde ha avhjälpts med en stavningskontroll, om nu korrekturläsning vore för mycket att begära.

När nu det är överstökat, låt mig fortsätta med själva boken. I början gav den ett något rörigt intryck, men allteftersom jag kom in i boken hängde jag med i de olika parallellhandlingarna utan problem. Det är en bok med både humor och allvar. Många referenser till allslags mytologi skymtar förbi, och boken är i mycket humoristisk och rolig att läsa. Den är väldigt fantasieggande. Jag försöker skriva något åt samma håll genom BÄ – ta inspiration från allsköns myter och skapa en kavalkad som känns nydanande, trots gammalt tema – kampen mellan ont och gott. Men är det onda verkligen ont i Simoqins profetior och vad är det egentligen som händer?

Det är inte det slags bok där man verkligen kommer nära en huvudperson och bara följer den personens inre känsloliv, fäster sig vid det och läser historien som om man var den personen, utan något helt annat, men Simoqins profetior har så många andra kvaliteter.

Samit Basu (länk till hans hemsida) är indier, vilket märks mycket väl i namnen på personer och platser. Det ger en extra dimension åt boken, och gör att den sticker ut jämfört med annan fantasy som ofta har helt av författaren påhittade namn. Jag gillar de indiskt-klingande namnen.

Simoqins profetior av Samit Basu är den första boken i en trilogi, varav de två andra delarna finns på originalspråket engelska, men inte på svenska – än. De är överhuvudtaget svårhittade på nätet. Om någon hittar en bra sida att köpa dem på online på svensk sida för billigt pris, hojta till!

Trilogin heter ”GameWorld Trilogy” och det om något säger att allting inte är vad det verkar… Är allting bara ett spel, eller hur hänger saker och ting ihop – egentligen?

Jag ser mig ivrigt omkring efter fortsättningen, andra boken som heter The Mantocore’s Secret och tredje boken därefer, The Unwaba Revelations. Nu har jag verkligen fått mersmak, både på fortsättningarna av den här boken och att läsa fler böcker av Samit Basu.

fredag 19 september 2008

Quotes - elise's collection of favorite quotes

Ann Morrow Lindbergh - A Good Relationship Has a Pattern Like a Dance

A good relationship has a pattern like a dance and is built on some of the same rules. The partners do not need to hold on tightly, because they move confidently in the same pattern, intricate but gay and swift and free, like a country dance of Mozart's. To touch heavily would be to arrest the pattern and freeze the movement, to check the endlessly changing beauty of its unfolding. There is no place here for the possessive clutch, the clinging arm, the heavy hand; only the barest touch in passing. Now arm in arm, now face to face, now back to back -- it does not matter which. Because they know they are partners moving to the same rhythm, creating a pattern together, and being invisibly nourished by it.
Anne Morrow Lindbergh

Citatet ovan är taget från "Quotes - elise's collection of favorte quotes".
Fler citat finns att läsa här.

torsdag 18 september 2008

Skolkänsla

Jag satsar på BÄ igen. Igång igen. Jag går igenom The Novel Notebook och fyller i.

I tisdags jobbade jag på plotten – skrev massor på vita A4 med blyerts. Härlig känsla att skriva för hand på vitt, blankt papper. Sedan bestämde jag mig för att utveckla plottbiten genom att använda mig av The Novel Notebook (här finns den som PDF).

Under genomgången av The Novel Notebook skriver jag i ett randigt A4-block. Det var länge sedan sist. Annars har jag hållit mig till A5-block med rutade papper under sista året (om man bortser från de färgglada randiga A5-anteckningsböckerna). Det var så länge sedan jag skrev i randiga kollegieblock att det ger en (något nostalgisk) känsla av skola och skolmiljö. Fem sidor har det blivit hittills och jag har bara hunnit till ”Settings”. Bara att köra på!

Tänkte försöka med en ny strategi. Utveckla och göra klart plotten först och sedan skriva. Där tror jag att det är bäst att skriva för hand i block eller anteckningsböcker, där jag verkligen inte kan rätta mig själv, korrekturläsa eller redigera på något smidigt sätt – såsom man kan göra på dator. Det jag skriver står kvar, helt enkelt, och det enda jag kan göra i det läget är att fortsätta skriva, föra handlingen framåt. På det viset får jag ett helt första utkast färdigt innan jag sätter mig att renskriva vid datorn och därmed börjar tänka ”korrekturläsare” – peta och fila på stort och smått, alla formuleringar och ordval hit och dit. Så att jag inte fastnar i redigerande, helt enkelt. För det är min stora fälla nummer ett. Den ska jag undvika den här gången.

Haha, strategi! Äntligen en strategi som borde funka, väl?

Jag ska göra mitt bästa.

onsdag 17 september 2008

Balance - Christoph y Wolfgang Lauenstein (1989)

Jag hittade den här videon på Att skriva om - tack för den! - och gillar den verkligen – därför postar jag den här också. Balans är nyckeln till den mesta. Frågan är vad den här videon egentligen säger om balans…


tisdag 16 september 2008

Och läsas och läsas och läsas

Nu har jag kommit igång att läsa böcker igen, skönlitterära böcker. Det var i juni senast, annars. I alla fall om man tror mina läsdagböcker – som jag under senaste månaderna förlagt (men nu hittat igen)… Så det kan tänkas att en och annan barnbok som jag läst inte blivit ihågkommen.

Hursomhelst kom jag igång med Håkan Nessers Koreografen nu i september, och sedan jag läst ut den högst läsvärda boken blev jag ivrig och ville läsa mer och mer och mer… Bokmalen i mig som slumrat alltför länge väcktes till liv. Nu ska här läsas!

Efter Koreografen har jag slukat Agnes von Krusenstjernas bok Höstens skuggor som bara var påbörjad. Nu – i dag – har jag läst ut den. Raskt har jag kastat mig över nästa redan påbörjade bok, Simoqins profetior av Samit Basu. Snart har jag bara hälften kvar av den boken. Här går det undan.

På en hylla under vardagsrumsbordet, eller på den undre skivan av vardagsrumsbordet för att vara korrekt, har jag en hög böcker jag lånat av familj, vänner och bekanta, vissa för evigheter sedan, som jag nu SKA läsa ut – efter Simoqins profetior (som är min egen bok).

I och med läsandet väcks mina egna tankar och fantasier till liv igen. Med ens blir det lätt att skriva på DF. Plötsligt sätter jag igång att plotta BÄ. Och vips ser jag landskap och människor och allsköns ting framför mig – i fantasin. Nu ska här skrivas…! (Och läsas och läsas och läsas...!)

måndag 15 september 2008

Måndagsrapport, dagsrapport

Dagsrapport. Jag är igång igen. Måndagar är tillägnade målande, men jag har ändå skrivit lite.

Äntligen har jag satt fart med illustrationer till barnboksprojekt. DF är projektet jag målat till.

Först ett par skisser i blyerts, sedan en akrylmålning på pannå, bara påbörjad, måste tilläggas. Den är långtifrån klar än, men jag lägger ändå upp den här som den ser ut just nu. En skiss i all enkelhet.




Som DF ser ut just nu är det några få korta meningar på var sida med bilder till, en bok riktad till de små – mellansmå – barnen, runt fem kanske. Möjligtvis skulle det gå för ett duktigt och försigkommet barn att läsa själv, för den skulle fortfarande vara spännande för barn i början av skolåldern. Så har jag tänkt mig.

När jag jobbat klart för dagen med illustrationen ägnade jag en stund åt att skriva på sagan också. Den har än så länge bara börjat så mycket kan hända än. Eftersom det är en spin-off på BÄ är jag lite osäker på hur långt handlingen ska fortgå och hur mycket som verkligen ska höra samman med BÄ. Det visar sig, förhoppningsvis.

tisdag 9 september 2008

The Book Show & Write Place

Jag målar exotiska djur på sten istället för att skriva. Det är ett av mina sätt att prokrastinera på – apropå Romanloppets inlägg om detsamma. Läs mer om mitt målande på sten här.

Jag har börjat skriva lite smått dock. Dels har jag skrivit någon halv sida för hand på BÄ, dels har jag börjat på ett par noveller och dels funderar jag på andra projekt av olika slag. Jag har köpt mig en ”sju ämnes”-bok, en anteckningsbok med sju delar, avskärmade med flikar. Där tänkte jag skriva sju noveller – dels från gamla idéer som jag ska realisera och dels från nya idéer som får komma framöver.

Jag har schemalagt vardagen och vardagsveckan, delar upp fritiden i stunder om målande, stunder med tecknande och stunder med skönlitterärt skrivande. Jag hoppas kunna genomföra vad jag företagit mig. Nu handlar det om att ändra vanorna och sedan behålla nya vanor, istället för att hoppa mellan olika sätt att göra det hela på. Nu vill jag verkligen hitta något som äntligen funkar för mig. För mig. Inte för andra. Så jag ska prova mig fram till en strategi som funkar för just mig, utifrån mitt liv just nu, istället för att snegla på andra författare och deras vanor. Det ska jag klara (peppar mig själv).

Jag har hittat The Book Show på youtube (tack vare Att skriva om) och ännu kuligare – The Write Place. Inspirerande och roligt att titta på!

fredag 29 augusti 2008

How to build a successful fiction writing career

Jag har fått tips om en läsvärd sida för de skribenter som vill bli peppade och få goda råd. Det enda negativa med den här sidan är allt prat om agenter som inte funkar för svenska författare, men man kan alltid tänka sig att agenter = förlag. Hursomhelst ligger det mycket i vad han säger. Besök sidan!

lördag 16 augusti 2008

Meet the Inhabitants of Coraline's World

Ännu en "featurette" för filmen Coraline.

torsdag 14 augusti 2008

Coraline Movie Behind the Scenes - The Story Of Coraline

Det har kommit ytterligare en “featurette” som presenterar filmen Coraline. Den här gången presenteras handlingen – det som också är handlingen i boken. Titta på trailern och se fram emot filmens premiär i februari 2009.

onsdag 13 augusti 2008

Coraline - filmen

Neil Gaiman är en av mina absoluta favoritförfattare.

Coraline är en av hans böcker.

Det är en mycket skrämmande, obehaglig bok, som samtidigt är fantastiskt bra och välskriven. Det är officiellt en barnbok men jag tror att den passar lika bra för vuxna.

Coraline är som sagt en bok och nu ska boken bli film. I februari 2009 har den premiär. Det är regissören av Nightmare before Christmas, dvs. Henry Selick, som gör filmen Coraline.

Här nedan är två filmsnuttar som presenterar den kreativa och professionella processen bakom filmen.


Henry Selick and Neil Gaiman Bring Coraline to Life

Crafting the World of Coraline

tisdag 12 augusti 2008

måndag 11 augusti 2008

Hittat en bokskatt!

Mina föräldrar rensar ut för de ska flytta från stort hus till mindre hus, och denna rensning inbegriper bokhyllorna. De erbjöd mig att komma och titta igenom högvis av böcker som de beslutat att göra sig av med. Hurra, jag utökar min egen bokhylla med mångtalet titlar! Jag som redan har massor av böcker jag inte läst, frekvent lånar böcker på biblioteket som jag heller inte hinner läsa, samt jämt köper nya böcker när tillfälle ges! Men, men, som jag sade till min mor: man kan aldrig få för många böcker! Så jag hittade några lättlästa, några klassiker och några andra böcker som jag bara inte kunde låta bli att ta. Här är en lista:

  1. Collins, Wilkie: The Moonstone (är ju en klassiker att läsa nån gång!)
  2. Crossley-Holland, Kevin: Arthur - Den magiska stenen (en saga att drömma bort sig i)
  3. Fogelström, Per Anders: Barn av sin stad (klassiker, läst förut men vill ha, och kanske läser jag om den nån gång)
  4. Golding, William: Flugornas herre (klassiker, jag grät hejdlöst när jag läste den som barn)
  5. Greene, Graham: Loser Takes All (måste ju ha en klassiker, i alla fall EN bok av honom och på originalspråk dessutom)
  6. Greene, Graham: The Power and the Glory (klassiker, ”måste läsa”, väl?)
  7. Harris, Joanne: Kärlekens dårar (hade tänkt låna den här boken av min mor nån gång, nu får jag den!)
  8. Harris, Joanne: Underströmmar (har läst annat av Harris och gillat, fast inser just att jag ju redan har den här på engelska (Coastliners) – nån som vill ha den på svenska?)
  9. Jacobs, Frank: Mad liksom… (gillade den som barn)
  10. Jacobs, Frank: Mad’s pysselbitar (som barn tyckte jag de här böckerna om Mad var roliga, därför jag tar dem nu!)
  11. Jacobs, Frank: Mad’s talande frimärken (lite galet kul)
  12. Keyes, Marian: Å andra sidan (har läst andra böcker av henne, de är lättlästa, lättsamma och inte direkt klassade som kvalitativa eller klassiker, men jag kan passa på att läsa den här boken istället för att köpa en lättviktare på ICA som jag funderat på att göra i några veckor bara för att ha något riktigt lättsmält att läsa)
  13. Martinson, Moa: Hemligheten (ännu en gammal klassiker)
  14. Martinson, Moa: Klockor vid sidenvägen (måste ha en sådan gammal svensk klassiker, och nån gång läsa den också!)
  15. Mazetti, Katarina: Köttvars trollformler (som barn läste min far den här boken högt för oss, måste ha den bara därför, nostalgiskt minne)
  16. Metcalf, Christine: Katter (faktabok som jag som barn använde till underlag när jag ritade katter, kan göra det igen!)
  17. Michael, Ib: Prins (en gång i tiden gav jag denna i present till min mamma, passar på att ta tillbaka boken ;-)
  18. Milne, A.A: Nalle Puh (har boken på engelska, måste ha den på svenska också!)
  19. Mordden, Ethan: Nalle Puhs Workout (alltid kan jag lära mig nåt om motion)
  20. Prohias, Antonio: Mad: X & Y (som barn inspirerades jag av de här galningarna och skrev en egen serie om två färggubbar)
  21. René Vázquez Díaz: Dårskap och kärlek (en roman om Kuba, måste ju utveckla mina läsarvanor till att omfatta latinamerikansk berättartradition)
  22. Smith, Cordwainer: Planetköparen (har läst så få SF-böcker, måste ju göra det nån gång och detta var en klassiker i genren)
  23. Zola, Émile: Thérèse Raquin (har redan läst den i gymnasiet eller på Litteraturvetenskapen på högskolan, men en sådan här klassiker måste man ha!)

söndag 10 augusti 2008

Ännu en pusselbit

Av olika anledningar, t.ex. brist på disciplin, har det inte blivit något skönlitterärt skrivet sedan sist jag bloggade. Men nu i morgon måndag börjar vardagen igen – semestern är slut – och därmed får jag ett ypperligt tillfälle till att ta tag i disciplin och rutiner igen.

I dag fick jag dock inspiration till – kom på att det finns en del av den historien som jag kan skriva ur flickan Amanthes synvinkel. är ett fragmenterat projekt, som består av flera olika berättelser, pusselbitar i ett större sammanhang, ett pussel (långtifrån färdigt men som ska bli färdigt). Just för att det är flera pusselbitar passar det bra att lägga till ännu en huvudperson som får berätta sin syn på och sin del av historien.

Läs mina tidigare inlägg rubricerade BÄ om ni vill veta mer om det här bokprojektet. Jag kommer att skriva mer om det i framtiden eftersom det just nu känns som det som är lättast att skriva på. Jag har ju som bekant fastnat i projekten med Maximilian. Så istället satsar jag just nu på BÄ (och funderar vidare på Tusenskönan i bakhuvudet).

I morgon ska jag skriva i 23 minuter enligt 23-minutersmetoden på BÄ utifrån Amanthes synvinkel (överger det långsamma ökandet för en rutinmässig 23-minutare istället). Mer om henne och om hela BÄ-projektet följer i senare blogginlägg. Läs dem gärna!

måndag 4 augusti 2008

Till den tickande äggklockan

Det känns väldigt bra nu efteråt. Jag gjorde vad jag föresatt mig att göra.

Igår satte jag äggklockan på fem minuter och sedan skrev jag. Resultatet blev rostigt och förmodligen ingenting som jag kommer att använda mig av, men jag skrev! Jag skrev i fem minuter prick och för en gångs skull följde jag min tänkta plan – gjorde som jag tänkt mig. Det kändes enormt bra.

Idag satte jag också äggklockan. Denna gång på sju minuter. Jag tänker öka successivt men är också väl medveten om att det är dumt att öka för snabbt. Så jag tänker inte öka antalet minuter varje dag, bara lite då och då. I alla fall satte jag äggklockan även idag och satte igång att skriva. Tills klockan ringde.

Precis som igår hoppade jag till när ringsignalen kom, fastän jag hela tiden hade koll på hur lång tid det var kvar innan den skulle ringa. Jag skrev konstant i sju minuter! Jippi! Och dessutom suktar jag efter mer, vill skriva mer redan nu, men det får vänta till imorgon. I dag får jag inte skriva mer! Istället får jag längta till i morgon!

Det jag skrev idag kan jag dessutom använda mig av, med lite redigering kommer det att funka bra! Både det jag skrev igår och det jag skrev idag har jag redan klippt in i stordokumentet. Dokumentet för BÄ, för det var det projektet jag skrev på. Det är det mest fragmentariska och just därför det projekt som det är lättast att skriva på såhär spontant och utan planering.

Jag gjorde vad jag föresatt mig att göra. Nu är det bara att fortsätta!

söndag 3 augusti 2008

Efter stiltje - storm?!

Ni har väl insett det för länge sedan: jag har tagit semester från mitt skrivande. Det var evigheter sedan jag skrev sist, och nu tänkte jag ta tag i det och börja igen. Successiv ökning är vad jag tänkt mig. I dag ska jag skriva i fem minuter. Och sedan ska jag öka det dagligen och veckovis tills jag når det dagliga skrivande jag vill ha som vardaglig standard.

Just nu har jag semester och är ledig, och andra sysselsättningar och projekt sätts i främsta rummet. Bland annat ska jag komma igång med att läsa skönlitteratur igen, har varit lite si och så med det under det senaste året. Dessutom ger det inspiration till mitt eget skrivande att läsa andras verk!

Så jag fyller på med energi så att jag förhoppningsvis kan ta itu med allting gällande skrivande när hösten kommer. Och det inkluderar den här och mina två andra bloggar.

Så glöm inte bort mig, vad ni än gör, för jag kommer tillbaka och jag kommer att fortsätta att uppdatera den här bloggen! Just nu är det stiltje, mer eller mindre, men till hösten sätter jag fart igen!

tisdag 24 juni 2008

Som genom ett trollslag

Varför ska det vara såhär?

Varför slutar varje projekt i en ångestklump och en vidrig känsla av att inte ha en aning om hur jag ska gå vidare? Varför slutar det med att jag hakar upp mig på varenda liten formulering och samtidigt låser mig när det gäller plotten och vad som egentligen ska hända i berättelsen ifråga?

Jag tror jag på ett vis just besvarade min egen fråga. Det är ”plotwise” som jag fastnar, det är i förarbetet det fallerar. Jag måste ha hela historien klar för mig i plotform innan jag kan börja arbeta med själva texten. Det är där alla projekt går i stöpet.

Men jag tycker det är så tråkigt om jag har allting klart för mig! Eller är det bara en undanflykt för att plotarbetet är så förbaskat svårt? Och just därför känns så motigt…

Det var så länge sedan jag skrev i flödesläge att jag nästan inte vet hur man gör längre! I alla fall utan att ha kritikern framme som samtidigt säger att saker och ting är skräp. Jag har tjatat om den där kritikern till leda. Det leder ingenstans. Vad som däremot skulle leda någonstans vore om jag plottar en historia innan jag skriver det sköna hantverket. Göra en grovskiss innan jag ger mig på att forma det vackra. Det som skulle kunna bli vackert bara jag slappnade av tillräckligt.

Kan någon visa vägen till knappen som jag ska trycka på för att allt genom ett trollslag ska lösa sig?

Ångestmoln

Ett enda stort ångestmoln. Det är vad det blir istället.

Jag ska skriva på barnboken JP men hela jag låser mig. Istället knyts magen. Jag blir till ett ångestmoln utan tankar. Alldeles dimmig i huvudknoppen.

Jag har skrivit. Börjat om. Skrivit. Men jag är långtifrån nöjd. Får stopp plotmässigt och stopp i det jag skriver. Blir jättekritisk och sågar alla formuleringar rätt av.

Det är så det blir när jag inte gör det på rutin utan i plötsliga attacker där kritikern överfaller mig på en gång och har mig fast redan från början. Sådana här smått meningslösa bloggtexter går bra att skriva, men det går inget bra att skriva på JP – eller på något av mina andra projekt. De vågar jag inte ens närma mig!

Och under tiden växer ångestmolnen.

onsdag 18 juni 2008

Stoppa FRA-lagen!

Ville bara få det sagt: bort med FRA-lagen. Nej tack till FRA-lagen.

tisdag 17 juni 2008

Nya tag, nya projekt, nya barnböcker

Jag har skrivit i dag. Inte på Tusenskönan men på barnboksprojekt.

Det jag tidigare kallat barnbok 1 respektive barnbok 2 omdöper jag härmed till T1 och T2. Det är två böcker som handlar om samme lille pojke. Nu har jag börjat på en tredje bok om honom, kort kallad T3. T3 har jag funderat kring tidigare – jag har grundidén och jag har gjort utkast förut – nu började jag dock om helt och hållet från ett annat håll.

Förutom att skriva på T3 har jag i dag skrivit på ett helt annat projekt, påbörjat den dag som i dag är. Vi kan kalla projektet JP.

Kruxet med JP är att det kanske är för personligt för att jag ska vilja ens försöka att publicera det. Hursomhelst gör jag ett försök att skriva historien i alla fall, ett försök som blivit drygt en halv sida långt. Det är mer än det låter som eftersom det rör sig om barnboksmanus för små barn.

Just nu är jag dock fast. Jag har gjort ett okej första synopsis och skrivit en lista på de illustrationer som måste till, men längre än så lyckades jag inte komma i dag. Kanske ska jag låta det vara. Det är i alla fall underbart att jag satt ord på papper i dag!

Själva historien (eller historierna eftersom jag skrivit på T3 också) har jag skrivit på dator men planerandet – synopsis, lösryckta meningar, illustrationslista – har jag skrivit för hand på vitt papper.

Det har gått bra, även om det gått långsamt. Men så ska det vara – det ska vara mellantid och utrymme för tankar och funderingar genom att jag kollar mail och surfar runt och gör annat och låtsas att jag gör och tänker på annat än bokprojekten.

Så jag är igång igen – ännu en gång – och den här gången längtar jag också efter att få rita – göra illustrationerna! Jag har redan samlat material som ska vara till inspiration och hjälp när jag gör mina illustrationer. Som vanligt är nätet en bra källa till information och just inspiration.

Nu är det bara att vila efter en god dags arbete, för att fortsätta med projekten i morgon!

fredag 30 maj 2008

Grubblar och grubblar och grubblar

Vad har hänt sedan sist jag bloggade?

– Mycket privat, men på skrivarfronten då? – Det har blivit några haikudikter, andra diktfragment, och en halv handskriven sida på BÄ.

Arbetet med Tusenskönan är stillastående, men jag tänker

Jag tänker på alternativa lösningar, för att ha med en våldtäkt i en bok (läs i detta inlägg och i det här) – hela boken blir ju om det – OM det nu var en våldtäkt och inte bara Maximilian som missuppfattade? Jag har funderingar på att utnyttja det på något vis; det vill säga dra fördel av att jag skriver i första person…

– Skulle det vara en riktig våldtäkt… Det är för stort för att ignorera, och det måste få konsekvenser och det gör att hela boken delvis handlar om just det, och jag är inte så säker på om jag vill det. Det är ju ändå inte det ämnet jag vill diskutera i min bok!

Så jag har verkligen FASTNAT! Vet varken ut eller in, och funderar och grubblar. Dessutom vill jag inte ha så sorgligt slut på boken, men heller inget happy end, så även det är sådant jag funderar och grubblar kring. Kommer inte direkt någon vart, dock – än!

måndag 19 maj 2008

What Punctuation Mark Are You?




You Are a Comma



You are open minded and extremely optimistic.

You enjoy almost all facets of life. You can find the good in almost anything.



You keep yourself busy with tons of friends, activities, and interests.

You find it hard to turn down an opportunity, even if you are pressed for time.



Your friends find you fascinating, charming, and easy to talk to.

(But with so many competing interests, you friends do feel like you hardly have time for them.)



You excel in: Inspiring people



You get along best with: The Question Mark

måndag 12 maj 2008

I efterdyningarna av One Leaf Rides the Wind

Jisses, jag hade helt glömt bort att inte alla förlag svarat på mina manusutskick till barnbok 2.

Precis nyss fick jag svar, i form av ett mejl, från ännu ett av förlagen, som sade att de var för litet förlag för att ge ut boken och att de dessutom redan hade bestämt utgivningen för lång tid framåt. Dessutom ursäktade de sig för det sena svaret med att de var ett så litet förlag.

Nåja, jag köper deras ursäkter och deras refusering. Det är bara att fortsätta att skicka in till andra förlag. Kanske måste jag först göra bilderna till barnbok 2, eller snarare till barnbok 1 eftersom de hänger ihop, om än lite löst (vilket gör att de kan läsas fristående) och gå på att skicka in ettan innan tvåan, trots att de som sagt är fristående. (Jag har skickat in ettan tidigare dock och bara fått refuseringar på den med.)

Nej, jag får sluta satsa på barnbok 1, 2 och 3, och gå på någon helt annan idé istället. Böckerna är ändå inte speciellt originella…

Kanske skulle det bli bättre att fortsätta att illustrera och sedermera skicka in barnboksprojektet som är en sidohistoria till BÄ (eller en del av BÄ beroende på hur man ser det) som vi kan kalla DF. Det är inte färdigskrivet än, men jag känner verkligen för historien. Den är spännande och den är skriven på lite speciellt vis. Jag vet inte om jag ska behålla den delen eller inte.

Just nu är den nämligen uppbyggd på rader och stavelser. Det är stycken om tre rader vardera, där varje rad har 5, 7, 5 stavelser. Lite som haiku, och inspirerad av en barnbok jag läste i juni 2007, skriven av Celeste Davidson Mannis & Susan Kathleen Hartung. Den barnboken heter One Leaf Rides the Wind, en vacker och poetisk bok – även i teckningarna.

Dessutom har jag redan börjat göra illustrationer till DF, i alla fall en – akrylmålning på pannå – som jag jobbar på för närvarande.

söndag 11 maj 2008

Trassliga tusenskönor

I dag har skrivandet bestått av två delar. Det första var arbetande med The Novel Notebook. Trassligt är ordet för att beskriva hur det kändes att jobba med den biten. Jag har fastnat och vet inte hur jag ska bena ut det. Jag har massor av frågor men tycks inte vara kapabel att hitta svaren. Kan Maximilian verkligen agera på det och det sättet, och hur är egentligen relationen mellan honom och B…? Sådana saker frågar jag mig, och det hela känns bara trassligt och smått oöverstigligt.

Den andra delen av dagens skrivande har inneburit renskrivning av gammalt material. Det var delar av som jag bara har på flera år gamla anteckningar, lösa papper samlade i en plastficka. Det kändes bra att skriva oavbrutet en stund, även om det bara var gammalt som renskrevs. Jag fick ner drygt en sida text, som jag sedan skrivit ut. Jag tänkte läsa igenom allting jag skrivit av BÄ hittills, vilket verkligen är ett pussel, och fortsätta att skriva, bena i fragmenten och pussla fram det som ska bli novellsamlingen. Just nu känns det roligare än Tusenskönan, men jag vill verkligen komma igång med Tusenskönan också… Fast trasslet stoppar mig… Något tips på hur man trasslar ut sig?

tisdag 6 maj 2008

The Novel Notebook

Jag har hittat en väldigt bra PDF-fil kallad The Novel NotebookLynn Viehls sida som jag berättade utförligare om här i mitt senaste inlägg, och hennes sida är dessutom uppdaterad och reviderad sedan dess. Jag skrev ut sidan 3 till 24 i The Novel Notebook för att kunna fylla i alla templates och worksheets.

Det är ett gediget arbete, och aningen nedslående måste jag erkänna att det brister i ploten på Tusenskönan (mest är det det att jag märker att jag inte har total koll på vad som sker i romanen än), i alla fall när man fyller i alla delar av plotar och subplotar med sådan noggrannhet. För jag har ju – i alla fall hittills – den inte riktigt så effektiva arbetsmetoden att pendla mellan att skriva och planera.
Först skriva efter bästa förmåga, och sedan när det tar stopp inse att oj, nu behövs lite planering, för att sedan fortsätta att skriva och hitta på eftersom, tills det återigen tar stopp och jag måste återgå till plotande och funderande, om inte annat bara för att klargöra för mig själv vad jag egentligen håller på med. Och för att få allting i ordning och reda upp det i huvudet på mig genom att skriva ner allting på papper.

Disponera saker och ting, kort och gott. Det är vad jag håller på med just nu, under den här veckan. I framtida bokprojekt kanske jag väljer att ta all planering först istället för att pendla som jag gör nu. Det skulle nog underlätta, för att inte tala om att det skulle effektivisera allting... Fast jag befarar att det skulle bli tråkigare… Kanske har jag fel?

lördag 3 maj 2008

Paperback Writer: Complete Friday 20 Index

Egentligen finns svaren inom en själv när man skriver, om hur man ska förhålla sig till skrivandet och hur man vill ha det i rutiner och så vidare. Men det är inte alltid man är så säker på att man hittat det rätta svaret. Ibland krånglar man till det för sig. Då är det bra att det finns sådana underbara sidor som den som Sigrinn tipsade mig om häromdagen.

En engelsk blogg Paperback Writer har en sida som heter Paperback Writer: Complete Friday 20 Index. Där besvaras alla frågor du kan tänka dig som rör skönlitterärt skrivande, under så skilda delrubriker som t.ex. Agents, Characters, Editing, Inspiration, Plotting, Promotion, Software

Som sagt är allting med fokus på skrivande och hur man skriver, massor av tips och trix av olika slag. Jag rekommenderar verkligen sidan.

Frågor som jag genast fastnade för var t.ex. How do I get back to actively writing after taking a significant break from it? och When you get stuck on a project, how do you break loose? och How do you avoid writer burnout?

Jag kan nog med bestämdhet säga att jag brände ut mig när jag skrev närmare 80 000 ord under NaNoWriMo.

För det är efter det som jag haltat och hafsat mig fram, frustrerande långsamt och med många, långa pauser av inaktivitet.

Nu är jag igång igen (har jag inte sagt det förut?), och den här gången följer jag ett av råden på Paperback Writer. Jag har skrivit en sida i dag på Tusenskönan (underbart, en sida, mer än på länge!)!

Det ska jag göra under resten av veckan, dvs. fram till nästa lördag. Sedan ska jag öka på i och med vecka två med två sidor. Och sedan öka vidare, men jag tror att tre sidor per dag är ett maxtak. Så får vi se hur det går.

Sakta men säkert, som det heter…

fredag 2 maj 2008

Dear Inspiration...



Denna video till Inspirationen hittade jag via Inspire Me Thursday.

torsdag 1 maj 2008

Underbara målande!

Jag har mest bara målat de senaste veckorna. Allt målande har varit underbart härligt att ägna sig åt! Ni kan se mina skapelser här.

Hur har det gått med min ”kreativa krav”-lista då?

Morgonsidorna, punkt ett, har inte blivit av alls, så det enda jag skrivit på sista tiden har varit e-post och blogginlägg. Men bättre det än ingenting, väl? Allt slags skrivande är övning, får jag trösta mig med. Ett par gånger har det blivit flödesskrivning också. Punkt sex – att skriva på bokprojekt – har alltså inte blivit av alls!

Någonstans inser jag att det bara är att sätta sig och göra det – att skriva skönlitterärt. Och så blir jag frustrerad över att det som låter så lätt ska vara så svårt, men ändå egentligen är så lätt! Krånglar jag till det? Det är krångligt, för krångligt!

Målandet – punkt fem och sju – har i alla fall gett massor av positivt med sig, bland annat har jag funnit en väl fungerande rutin för det, som jag bara behöver föra över till mitt skrivande också.

Jag börjar nämligen med att göra blyertsskisser i mitt skissblock, snabba skisser på hur saker och ting på ett ungefär ska vara placerade i målningen. Jag gör några skisser, där varje ny skiss formar motivet klarare. När jag har hittat en lösning som fungerar för jag över blyertsskissen till pannån istället. Då blir det ytterligare en revidering. Sedan börjar själva målandet. Först skissande av motivet, sedan bakgrundsmålning och därefter fortsätter jag att måla tills målningen är klar. Fortsätter i olika steg, lite olika beroende på målning.

En sådan avslappnad inställning och process som med mitt målande vill jag hitta fram till i skrivandet. Det är bara det att skisstadiet är så mycket längre i skrivandet än i målandet. Det motsvarar ungefär hela första utkastet av en roman, och en sådan tar tid att skriva. Dock skulle det gå snabbare om jag inte hoppar fram till målandets sista skede medan jag fortfarande har blyertspennan i handen och använder den! Det säger sig självt att målningen (alltså romanen) ser helkonstig ut då!

Motståndet blir till en mur igen, och varför är det så svårt att hoppa över den? Det borde vara som ett enkelt steg. Klagomur! Jag stångar mig mot muren istället för att klättra över den, snacka om dumt!

Målandet har som sagt haft gott med sig. Jag har börjat göra illustrationer till barnboksprojekt. Inte det barnboksprojekt jag hade i tanke i punkt fyra, utan andra, som FDSS och en barnsaga som är en del av BÄ som jag brutit loss och gjort till en egen självständig historia… Därmed har jag uppfyllt en del av listan i alla fall – punkt sju (och punkt fem som är att jag ska måla 19-20 var dag, men jag har målat på alla möjliga andra tider också, på det som borde ha varit min skrivtid…)!

Punkt åtta, promenerande har jag ägnat mig åt, och under de flesta promenaderna har jag fotat. Ni kan se en del av resultaten här.

torsdag 24 april 2008

Att skriva för barn

Äntligen har jag hittat den bok jag söker, och det mer av slump än något annat. Men det är väl som det brukar vara med sådana saker.

Jag gick på impuls in på fackavdelningen på biblioteket och tittade i Aef-hyllan, tog ett par böcker och gjorde kort visit vid en dator där jag hur det nu var hittade fram till uBt och boken Att skriva för barn (av Ami Andersson, Helena Meldré, Ulf Nilsson och Anna Orring).

Genast gick jag över till barnavdelningen istället och lånade boken.

Den handlar om att skriva för barn över huvud taget, inom alla områden, men där finns ett speciellt kapitel tillägnat ”att skriva skönlitterära texter för barn”. Perfekt för mig!

Nu ska jag bara ta mig tiden att läsa också! Jag hoppas det kan ge inspiration och puffa på mig till att återuppta arbetet med mina barnboksprojekt.

måndag 21 april 2008

Find Your Hogwarts House: The Harry Potter Sorting Hat Personality Test


The sorting hat says that I belong in Ravenclaw!





Said Ravenclaw, "We'll teach those whose intelligence is surest."


Ravenclaw students tend to be clever, witty, intelligent, and knowledgeable.
Notable residents include Cho Chang and Padma Patil (objects of Harry and Ron's affections), and Luna Lovegood (daughter of The Quibbler magazine's editor).





Take the most scientific Harry Potter
Quiz
ever created.

Get Sorted Now!


Jag vill vara lycklig

Om förra inlägget verkade innehålla för många krav och för lite lek:

Jag behöver ett visst mått av kreativt skapande för att må bra, och jag måste schemalägga för att vara säker på att jag ger mig själv den tiden. Om jag inte får måla och skriva blir jag knäpp. Utan tid till kreativt skapande är jag inte lycklig.

Jag vill vara lycklig. Därför sätter jag upp ”kreativa krav”.

Så enkelt är det.

söndag 20 april 2008

Kreativa krav

Jag har sänkt kraven, sänkt och sänkt och sänkt dem. Nu tycker jag mig ha nått något rimligt. En gång i tiden ville jag hinna med femtioelva saker på daglig basis. Det var länge sedan, några år sedan, då jag bodde på en helt annan planet.

Men fortfarande krävs det eftertanke och planering för att hitta till något som är genomförbart i praktiken. Jag tycker mig nått dit. Ändå blir jag rentav svettig – åtminstone inombords – när jag läser listan. Den är rubricerad ”Vill under en vecka”. Förutom hushållsarbete och sådana slags aktiviteter (ekonomikontroll osv.) och andra aktiviteter som jag gör en gång i veckan, innehåller listan en lång radda punkter under något som skulle kunna kallas kreativt hobbyarbete.

Första punkten är morgonsidor – alla morgnar (givetvis med motiverade undantag).

Andra punkten är konstnärsträffen som ska ske en gång per vecka (enligt Cameron utan undantag men det får hon tycka vad hon vill om, det blir alltid undantagsveckor).

Jag är dock skeptisk mot om jag verkligen behöver skriva alla dessa morgonsidor och om det leder någonvart. När jag nu ändå mer eller mindre gett upp Camerons kreativa kurs. Dels måste jag lämna tillbaka låneboken och kan inte låna om den fler gånger, och dels tycker jag mig ändå vara så kreativ just nu att jag inte behöver mer hjälp med det just nu. Konstnärsträffarna är dock bara roliga, om man har låga krav och bara ser det som kul grej där man göder sitt inre spralliga konstnärsbarn. Dessutom ger det god motivering till att köpa barnsliga saker som stickersalbum, glitterlim och pysselböcker för barn.

Tredje punkten är Art Journal (läs vidare här och här), och där har jag verkligen ett lågt krav. De flesta som för art journal eller dylikt tycks göra det varje dag – jag har här kravet en gång i veckan eller en sida i veckan (som jag kan jobba på fler dagar om jag har lust).

Så kommer vi till punkt fyra på den kreativa delen av min lista, och den innefattar mina barnboksprojekt. Ett sidoprojekt skulle man kunna kalla det, men med tanke på att en barnbok är hälften (om inte mer) bestående av bilder och bara hälften text (om ens det), är bilderna jätteviktiga. Bilderna utgör som sagt minst halva boken.

Även här är jag ”snäll”.

En bild i veckan ska jag hinna med. Den bilden kan jobbas på under bara någon dag eller under flera dagar, men tanken är att jag ska ha det som pågående projekt genom hela veckan. Steg ett – skissa, steg två – konturteckna och sudda bort blyertsen, steg tre – fylla i bakgrunder och så vidare med akvarell (eventuellt också akryl).

Punkt fem är enkel. Jag har formulerat det ”teckna/måla akryl/akvarell – varje dag måndag till torsdag kl. 19:00-20:00”. I slutet av arbetsveckan blir det alltså rimligtvis barnboksprojektet, men i början (måndag, tisdag) blir det utöver… (Här börjar det vända sig i mig – hinner jag verkligen det också?!)

Punkt sex är också på daglig basis, måndag till torsdag (precis som punkt fem). Var dag kl. 20-21 ska jag skriva på bokprojekt (valfritt vilket, bara jag skriver!). Där vore det lämpligt att börja med freewriting/flödesskrivning och få upp ångan och bli av med den inre kritikern för att sedan kunna skriva mer utan hinder.

Punkt sju är ett annat bildprojekt, illustrationer till en mellanstadiebok jag skrev med en kompis för några år sedan – vi kan kalla projektet FDSS. En bild i veckan tänkte jag där också – och det ska bli ett helgprojekt, något att jobba med lördag till söndag. Redan när jag skriver detta känner jag mig tveksam. MEN och det är ett men med versaler – det är en riktigt rolig bok och teckningarna (jag har redan några gamla skisser att utgå från och jobba vidare utifrån) kommer också att bli humoristiska så det vore jätteroligt att göra illustrationer. Det är en kapitelbok men eftersom målgruppen är mellanstadieåldern skulle de inte ha något emot i alla fall en illustration per kapitel. Om inte annat kan det bli en bra framsidesillustration av det hela.

Den sista punkten är åtta, och tack och lov, där tar mina kreativa krav slut, för den åttonde punkten är input. En promenad om dagen, minst trettio minuter lång. Egna kreativa erfarenheter tillsammans med Julia Cameron har övertygat mig om vikten av promenad för kreativt leverne.

Är det inte rimliga krav så säg! Övertyga mig – själv är jag skeptisk – för jag vill verkligen ro iland med saker och ting. Nå någonstans. Se framgång. Se resultat. Bli klar. Få saker gjorda. Allt sådant där. Och det innebär ju planering och genomförande, eller hur? Då måste man ställa (rimliga) krav och genomföra vad man tänkt sig. Vara duktig. Nu slutar jag innan jag kräks, haha. För jag har ju inte ens nämnt metalltrådsflätningen eller virkningen eller japanskan eller bloggandet på LiveJournal eller bloggandet här eller bloggandet på kreativ harmoni… eller… eller… eller…